pressat
Kvart i tre tycker jag är en lagom tid att klä på sig riktiga kläder. Fram tills nu har jag haft morgonrock och mjukisbyxor, men det blev dags att hoppa i ett par jeans. MEN. Jag fick ju lite dåliga vanor när jag var i USA med Cesel i somras som jag inte kunnat släppa än. Key word: socker. Det har lett till att jag tyvärr inte riktigt har samma storlek på vissa kläder längre. Ehehe. Främst byxor. När jag var på Monkis rea i mellandagarna och skulle köpa jeans ställdes jag därför inför ett val - ta samma storlek som innan och inte riiiktigt få plats, eller gå upp en storlek. Jag löste det hela genom att köpa två par, ett par lite större och ett par lite mindre. Jag ser det mindre paret som mina "smaljeans", ett uttryck jag hört i någon tv-serie för kvinnor för en herrans massa år sedan. Idag har jag pressat ner mig själv i dessa smaljeans. Nu ska det bli spännande att se hur länge jag står ut innan jag slänger av mig dem och kryper tillbaka in i något stort och mjukt.
att göra - check!
Idag har en och annan sak kunnat bockas från listan. Till att börja med höll ju halva klassen sina olika presentationer idag, så också vi. Bara det är en bedrift nog för den här dagen och en go sak att stryka från göran. Eftersom planeringen av dagen och den tid vi hade var lite.. hmm.. felaktig? så slutade vi flera timmar innan den tid schemat angav. På så sätt hann jag och Mandy in till stan och käka god linssoppa och jag hann lämna in min telefon på lagning. Dessutom hann jag få tillbaka den på bara 40 minuter - vilken lyx! Det var ju inte direkt någon idé att åka hem så jag vandrade runt lite i stan, tjuvlånade toalett på Espresso House (yes, jag vet att ni vill veta) och gjorde som Malin gjorde för ett par dagar sedan, gick till stadsmissionen och kollade på böcker! Också jag kom hem med tre stycken nygamla pockets.
När jag kom hem var jag orkeslös och hade släppt alla tankar på att träna. MEN, mina vänner, då ringer Louise för att fråga just precis om jag vill följa med henne och träna. Och som jag sa ja! Så det blev en svettig stund på löpbandet idag och jag känner mig nöjd så här efteråt. Träningen har ju tyvärr hamnat i skymundan det senaste, men nu kanske jag hinner med ett par pass innan det bär av till Utrecht.
body control
Håll i hatten - igår var jag och tränade! Ville gärna gå på ett pass istället för att typ springa men alla pass som var den tiden jag skulle träna kändes skrämmande. Eller rättare sagt ovana - jag hade aldrig varit på dem tidigare. Och då blir jag lite rädd. Tänk om alla andra kan? Tänk om jag gör bort mig eller inte klarar av något av det vi ska göra? Tänk om jag helt enkelt är för svag för att göra det? Om det var så längesedan jag tränade sist att jag inte pallar trycket. Kanske skulle jag jogga istället så att jag bygger upp grundkonditionen och så vidare. Är det något jag är bra på så att det att komma med bortförklaringar. Tråkig kvalitet att sitta inne på, jag vet...
MEN mina vänner. Jag kom till självinsikt och tänkte på en sak jag hört en gång. Att om något skrämmer en ska man definitivt göra det för att det kommer att utveckla en. Eller något sådant. Nu var detta inte ett jättestort steg men jag tror verkligen att det är sant. Och ja, jag gick på passet! Träffade dessutom en klasskompis där som heller aldrig varit på passet tidigare. Och ja, jag klarade av det! Förhoppningsvis hjälper det mig att våga lite lättare nästa gång!
En liten recap änna va
Nu har det ju varit vardag och helg och sådär och jag har varit lite afk. Eller kanske snarare ak. Som i at keyboard. Men med seriösare saker än att skriva strunt här :)))) Viktiga saker som grupparbete och visionen för nya stadsbiblioteket. Och sen så har man ju gjort roliga saker också. Så kallad fritid. En dag fikade jag med mami vilket syns nedan. Vänligen observera vilket fint mönster baristan gjorde på mammas Mocca Latte!!! Jag har också haft mitt halsband nästan varje dag. I just löööv it.
Sen vart man ju och fika igen då. Denna gången med Julia och Amanda som inte ville synas på bild. Här ber jag er observera att jag matchat i princip hela mig själv med bakgrunden. Tröjan, läppstiftet och nagellacket (vilket inte heller ville synas på bild). Tittar man extra noga ser man att även ögonen antagit en svagt röd nyans. Det kallar jag medvetenhet va! //modebloggarN
Jag testade min fysiska och mentala styrka genom att ge mig ut på någon slags powerwalk slash joggingtur bland höstlöven. Så särskilt mycket jogg blev det inte, men å andra sidan var inte det tanken från början heller!! Tänkte ju faktiskt bara walka med lite power. Många skulle kanske säga att träningen var för att gottgöra ätandet av cocosbollar. I min värld är det tvärtom. Tömmer man förråden gäller det att fylla på igen. Hehe. Observera att vi är fyra personer i familjen och att jag icke åt alla dessa godingar själv. De är heller inte slut än.
Senare igår gav jag mig av för en kväll med Malin och Amandis. De åt lite mat och vi åt lite godis. Vi spelade lite spel och jag vann (inte). En mycket trevlig kväll!
Som det fikamonster jag uppenbarligen blivit på sistone besökte jag idag Espresso House med Lovis och hennes systerdotter Elsa. Där knäpptes dock inga bilder så jag vet inte om det räknas. Det kanske inte ens hände?
purple
Te. Två koppar senare. Det har funkat mot sötsuget tidigare. Något med smak som fyller en mage som inte är tom, bara "sugen". Förut drack jag svart, nu dricker jag rött. Läste nämligen att det sistnämnda inte innehåller koffein och således inte piggar upp mig nu när det närmar sig nattning. Har lite lust att sova redan nu, för jag är väldigt trött. Man kanske skulle ta att faktiskt göra det. Släppa tänket att det är för tidigt och bara sova för att jag är trött. Punkt liksom.
Imorgon ska jag klippa mig.
JAG ÄR SÅ
SOCKERSUGEN!
Jag kryper snart ur mitt eget skinn! Är så hysteriskt sugen på socker. Kakor, glass, läsk, saft, bullar, choklad - vad som helst. Sitter i princip och fantiserar om oboy, något jag varken druckit eller varit sugen på under de senaste jag vet inte hur många åren. Sitter nu och knaprar mandlar och dricker te och i köket bakar mamma plommonkaka. Inte lätt att hålla sig från det söta i detta hushåll. Men, mig själv, håll ut! Jag måste vänja mig av med detta ständiga sockerflöde. Men gAaAaaaaHä!
Gagagagga puuh
Här var man inte igår. Men idag däremot! Hehehe. Skämt åsido så var det ett riktigt bra tag sedan jag var på gymmet. Senaste gången var i mitten på juni tror jag. Man har väl rört lite på sig ändå mennn. Och precis som ni misstänker är nyckelordet i den meningen just lite. Har ju gått på en del powerwalks, men inte något att jämföra med en timmes danspass med en för mig helt okänd koreografi. De andra däremot kunde den i princip utantill vilket gjorde att jag kände pressen. På ett bra sätt alltså, så som det ska vara när man tränar :))))
Kan ju dock nämna den "negativa" sidan också. Jag trodde (nästan) på allvar att detta danspass skulle bli den sista timmen i mitt liv. Efter cirka en kvart var jag beredd att lämna salen för att gå hem och äta chips. Det gjorde jag naturligtvis inte. Jag höll ut. Och tur var väl det för det är ofta just runt den där kvarten som det är som svårast, då innan det vänder. Och visst vände det denna gången också! Men jag är osäker på om jag kommer kunna stiga ur sängen imorgon och ta mig till skolan... Vi får väl se!
Powernap eller powerwalk?
Ja, det var frågan det. Behöver ju egentligen både nap och walk men idag blev det det sistnämnda. Solen sken och vindarna ven. OBS! Oplanerat, omedvetet rim! Jag fick nöja mig med en halvtimme idag eftersom det börjar bli ont om tid inför ikväll. Jag ska möta upp Julia innan för lite hemliga ärenden på stan också. Minsann.
För övrigt. Min telefon, silverfaran som jag numera kallar den, har ju varit med ett tag. Närmare bestämt 2,5 år. Det verkar vara way over en hygglig livslängd för denna produkt. Till att börja med tog det åtskilliga minuter att lyckas söka upp och påbörja nedladdningen av bästa poden med Alex & Sigge. När det till slut väl var på g firar telefonen med att låsa sig och sedan ragequita. Toppen, verkligen. Nåväl. Nu är eftersvettningarna över (hehe) och det är dags att kasta mig i duschen!
Kände mig verkligen som en stereotyp girlygirl iklädd allt detta rosa. Vad som inte syns är att mina löparskor... är... ROSA!
Vi har vårrusat!
Jag är ju en sådan där som aldrig direkt varit något stort fan av att springa. Inte om sträckan varit längre än 60 eller 100 meter ialla fall. Det gick bra, det kunde jag, varje idrottsdag sprang jag 100 meter. En gång tvingades jag springa 400 meter också. "Du är ju så duktig på att springa Emma!" Jag kom sist. Så där ser ni.
Men det senaste har jag börjat bli lite mindre fientligt inställd till det här man att springa (eller jogga som det kanske borde kallas i min värld). Det började med lite powerwalks på gymmet och utökades till att jag knatade en liten, liten stund. Sedan har det fortsatt, något hackigt och inte mycket för världen, men bättre än vanligt. För ett tag sedan anmälde jag och några vänner oss till Vårruset. Självklart var mitt mål att orka ta mig runt utan att börja gå, men jag vågade inte riktigt hoppas på det. Antalet gånger jag sprungit ute, i varierande lutning kan utan svårigheter räknas på en hand. Men, mina vänner, men! Jag klarade av att ta mig runt, jag började inte gå! Det gick kanske inte så fort, men det gick stadigt framåt. Vem vet, nästa år går det kanske ännu bättre? Jag vet i alla fall att jag är nöjd med min insats och att jag kan känna att det går framåt!
Men det senaste har jag börjat bli lite mindre fientligt inställd till det här man att springa (eller jogga som det kanske borde kallas i min värld). Det började med lite powerwalks på gymmet och utökades till att jag knatade en liten, liten stund. Sedan har det fortsatt, något hackigt och inte mycket för världen, men bättre än vanligt. För ett tag sedan anmälde jag och några vänner oss till Vårruset. Självklart var mitt mål att orka ta mig runt utan att börja gå, men jag vågade inte riktigt hoppas på det. Antalet gånger jag sprungit ute, i varierande lutning kan utan svårigheter räknas på en hand. Men, mina vänner, men! Jag klarade av att ta mig runt, jag började inte gå! Det gick kanske inte så fort, men det gick stadigt framåt. Vem vet, nästa år går det kanske ännu bättre? Jag vet i alla fall att jag är nöjd med min insats och att jag kan känna att det går framåt!
Sockerrehab
Nu är det dags att vänja mig av med att ständigt skölja ner godis, glass och chips med ett glas cola. Man får äta godis och annat onyttigt, men man behöver inte göra det jämt som jag har gjort det senaste. Så nu är det sockerrehab som gäller. Denna veckan är det förbjudet på vardagarna men okej i helgen när Malin fyller år. Därefter ska jag ta ett nytt beslut, men tanken är väl att jag ska försöka hålla mig så sockerfri som möjligt. Börjar jag väl äta så fortsätter jag ofta och då kan det vara lättare att låta bli. Så när jag då blir sockersugen (för det vet jag ju att jag kommer att bli) så ska jag känna efter om det inte är så att jag egentligen är hungrig och i så fall äta något, alternativt ta en kopp grönt te. Okej!? Nu står det här, så nu måste jag stå för det också! Wish me luck!
Hur ska detta gå?
ett steg mot fit
Idag var jag och Malin och tränade. Först ett pass afro och sedan tjugo minuter på bandet. Jag sprang. Jag sprang. Inte oändligt länge, men i hela 17 minuter. Jag har nog aldrig sprungit en så lång stund sammanhängande. Jag avskyr att springa. Det tär på mitt psyke, jag mår nästan dåligt av det. Därför har olika pass, powerwalk och lite crosstrainer varit bättre för mig. Ska dock nämna att det krävdes bra mycket innan jag tog steget upp på crosstrainern... Idag kände jag att jag växte lite i mig själv. Allting är successivt och förhoppningsvis pressar jag mig lite mer nästa gång! Nu är jag äntligen nyduschad och med Tigi rockaholic's spray Groupie luktar mitt hår så gott att jag vill äta upp det. Men det vore ju osunt! Istället ska jag ta och borsta tanden och bege mig hem till Daniel. Adios!
Wii fit plus
Här har ni honom. Min PT. Imorse tränade vi mage, ben och rygg tillsammans. Sedan gick jag på egen hand och tränade lite kung fu och sprang en hinderbana. Efter 30 minuter blev jag hungrig och åt mat istället. Men det kändes okej för min PT tyckte att jag var duktig och sa att jag var "no stranger to exercise".
Nu ska jag ta och kolla på lite TV med min kära moder. Eller duscha, beroende på om hon vill titta på TV eller inte. Vi får väl se hur det blir!
Nu ska jag ta och kolla på lite TV med min kära moder. Eller duscha, beroende på om hon vill titta på TV eller inte. Vi får väl se hur det blir!
biggest looser
Det är nog varken jag eller Louise som kommer bli biggest looser i slutändan, en del av de som är med går ju ner en hel person i vikt. Och då skulle det inte blir mycket kvar av oss HA! Idag tog vi i alla fall stjärten (stjärtarna, vi har faktiskt varsinn) från kontorsstolen, från soffan och gick till gymmet. Crosstrainer 25 minuter och powerwalk 25 minuter. Känns ganska bra så här i efterhand och jag förbannar den som satt priset på gymkorten. Varför ska det vara så dyrt att försöka vara hälsosam?
Nu räcker det med nyttigheter för idag. Den sista stunden vaken detta dygn ägnas åt en lång dusch och antingen Dexter eller Californication. Eller båda!
Nu räcker det med nyttigheter för idag. Den sista stunden vaken detta dygn ägnas åt en lång dusch och antingen Dexter eller Californication. Eller båda!
cykel - wii - sims
Jag funderade på att träningscykla hemma idag. Gymkortet är ju ännu inte införskaffat så dit blir inget besök än, men cykeln står ju här hemma och samlar damm. Dock blir det nog inte så eftersom tv:n och vardagsrummet nu är upptaget av broder + kompis som spelar tennis på wii. Hamnade därför i krubban med en marsipangris och ett paket geisha. Lite tvärtom där kanske. Har jag tur kanske dom blir klara, eller låter mig vara med om en stund. Då kan jag träna Kung fu, hinderbana och rockring så blir jag kanske lite varm ändå.
Så länge ger jag mig in i Jeremy och Kelly Sunburns värld. De behöver nog nå en högre kändisnivå och avancera lite inon sina respektive yrken. Men idag ska jag försöka sansa mig och inte spela allt för länge. Vi får väl se hur det går med det...
Så länge ger jag mig in i Jeremy och Kelly Sunburns värld. De behöver nog nå en högre kändisnivå och avancera lite inon sina respektive yrken. Men idag ska jag försöka sansa mig och inte spela allt för länge. Vi får väl se hur det går med det...
101205 Dans
Idag ägde vår traditionella terminsavslutande dansuppvisning rum. Eftersom vår grupp gick under namnet avancerad i år fick vi dansa två gånger. Synd bara att ingen av dom blev problemfri. Första gången slängde jag iväg en arm för tidigt och andra gången, trots mer intensiv förberedelse, fann jag mig själv ståendes helt still medan alla andra fortsatte röra sig. Total blackout. Och så var det jag som blev det Martin fruktade - den felande länken. Eller något i den stilen. Det är i alla fall alltid roligt. I år var vi soldater och smutsiga överallt. Jag har trots trippel skrubbning inte lyckats bli av med vare sig färgen på armarna eller stämplarna som lät mig komma in i hallen igen efter en promenad på Liseberg. Jaja, så länge färgen inte är kvar i ansiktet är det väl okej antar jag!
Nu är det dags att sova, upp tidigt imorrn och jag är trött som en gnu. Precis som vanligt.
Nu är det dags att sova, upp tidigt imorrn och jag är trött som en gnu. Precis som vanligt.
Nutid
Idag jobbade jag sena passet vilket innebar att jag hade tid över på morgonen. Normalt sett hade det betytt sömn till tio, slöande i sängen till halv elva, elva och sedan göra sig i ordning och gå till jobbet. Nu var det istället uppstigning vid åtta och att åka till gymmet vid nio. Löpbandet, eller i mitt fall powerwalkbandet, fick sällskap i varierande tempo i femtio minuter. Lovis hann under tiden förflytta sig mellan löpband, roddmaskin och cykel. Hon testade allt med andra ord. Istället för frulle på Espresso House fixade vi egen smarrfrukost hemma hos Lovis.
Nu är det bara en dag till semester! Denna helg kommer bli ganska busy. Lördag bjuder Kent och söndag bjuder både födelsedag och Londonresa. Inte illa med andra ord. Också denna gång ska systemkameran få hänga med till konserten så jag hoppas på en bra bild eller två. Planet till London avgår 06,25 på söndag så det blir inte mycket sömn innan vi beger oss till flygplatsen där inte. Men det är det mer än värt.
Nu är det bara en dag till semester! Denna helg kommer bli ganska busy. Lördag bjuder Kent och söndag bjuder både födelsedag och Londonresa. Inte illa med andra ord. Också denna gång ska systemkameran få hänga med till konserten så jag hoppas på en bra bild eller två. Planet till London avgår 06,25 på söndag så det blir inte mycket sömn innan vi beger oss till flygplatsen där inte. Men det är det mer än värt.
Movie night
När som helst nu är det dags att flytta hem igen men idag har vi en sista ordentlig filmkväll, jag och Lovis. Då menar jag dock inte riktig med alla våra gamla ingredienser som chips, toast, läsk och choklad. Idag blev det istället te och isvatten! Jàg har äntligen gått tillåtelse att slänga The Holiday i DVDn så jag är naturligtvis mycket nöjd. Lovis sover i vilket fall, så det var tur att inte hon fick välja idag!
Tidigare idag var vi iväg på gymmet för 45 minuters powerwalk med vissa (oerhört små, nästintill obefintliga) inslag av löpning. Och efter powerwalk kommer powernap! Jag funderade på att knata förbi gymmet också imorgon, innan jobbet men det blir nog städning istället. Inte helt illa det heller visserligen, det är nästan som ett träningspass bara att släpa runt den där dammsugaren.
Denna vecka jobbas det tre dagar, ledig två och sedan sju dagar i rad med start på lördag. Att det därefter är dags för semester igen gör att de där sju dagarna känns bra mycket lättare. Första semesterhelgen innehåller Kentkonsert födelsedag plus resa till London. Inte helt missnöjd om jag får säga mitt!
Tidigare idag var vi iväg på gymmet för 45 minuters powerwalk med vissa (oerhört små, nästintill obefintliga) inslag av löpning. Och efter powerwalk kommer powernap! Jag funderade på att knata förbi gymmet också imorgon, innan jobbet men det blir nog städning istället. Inte helt illa det heller visserligen, det är nästan som ett träningspass bara att släpa runt den där dammsugaren.
Denna vecka jobbas det tre dagar, ledig två och sedan sju dagar i rad med start på lördag. Att det därefter är dags för semester igen gör att de där sju dagarna känns bra mycket lättare. Första semesterhelgen innehåller Kentkonsert födelsedag plus resa till London. Inte helt missnöjd om jag får säga mitt!
jag vågade!
Idag gick jag till gymmet efter jobbet och körde aerobic dans. Det var ny koreografi men det gick jättebra! Till och med på alla mambo och snurrar. Chockad big time! Normalt sett brukar jag vara den som bara står och vacklar på stället och i alla fall försöker röra mig åt samma håll som dom andra ungefär samtidigt som dom gör det. Nåväl, någon gång ska det väl vara min tur också! Funderar på om jag ska gå passet imorgon också eller om jag ska skippa det och gå på torsdag. Det får tiden utvisa!
Efter passet övervann jag en stor gymskräck - gå på bandet själv. Det har varit en stor skräck dels för att jag alltid trott att jag ska falla död ner på grund av min obefintliga kondition och dels för att man måste gå upp för en trappa och ställa sig på jag vet inte vad man ska kalla det. I alla fall, man har utsikt över hela gymmet och hela gymmet har utsikt över mig. Det kändes jättenice och jag är nu så nöjd, så nöjd. Så idag blev det först en timme pass och strax över 30 minuter powerwalk på bandet. Nu gäller det bara att jobba vidare!
Efter passet övervann jag en stor gymskräck - gå på bandet själv. Det har varit en stor skräck dels för att jag alltid trott att jag ska falla död ner på grund av min obefintliga kondition och dels för att man måste gå upp för en trappa och ställa sig på jag vet inte vad man ska kalla det. I alla fall, man har utsikt över hela gymmet och hela gymmet har utsikt över mig. Det kändes jättenice och jag är nu så nöjd, så nöjd. Så idag blev det först en timme pass och strax över 30 minuter powerwalk på bandet. Nu gäller det bara att jobba vidare!
träning.
Idag tog jag och Lovis ett steg mot fit istället för det vanliga mot fet. Det blev 55 minuter av aerobic dans och det var så skönt. Kommer min förkylning eller onda knän tillbaka nu så vet jag inte vad jag tar mig till! Jag tror att jag till och med har blivit lite motiverad nu av min fika med Glamour igår. Fick en del bra tips må jag säga. Bland annat sa Glamour i reportaget om personliga tränare och hur man bäst utnyttjar dem följande.
"Du har bara någon timme i veckan med din tränare. De övriga 160-någonting timmarna är det upp till dig att göra bra val i form av kost, träning och valet mellan trappan och hissen."
Ingenting man inte hört förut utan old news, men det stämmer ju lika bra varje gång det kommer på tal. Nu har ju inte jag så sett en personlig tränare alls, men anywhoo. Det gick bra att träna idag även efter förkylningsperioden så jag kanske ser till att gå imorgon också. Aerobic dans igen och det är något så otroligt kul!
dansuppvisning VT-10.
Denna dag har spenderats i lisebergshallen med dansuppvisning all day long. Vi har dock haft mer fartfyllda dansuppvisningar - idag var Ida nästan sjuk och jag har varit hostig och hes hela dagen. Nu har rösten i princip lämnat mig helt. Väldigt käckt med tanke på vad jag jobbar med... Suck. Har till och från under dagen dessutom kännt mig halvfebrig - tror jag! Eftersom jag i princip aldrig är sjuk så vet jag knappt hur det "ska" kännas att ha feber. Har varit väldigt slow i alla fall, vilket inte är så kul. Reaktionsförmåga - noll!
Ska ta och hoppa i säng så fort som möjligt så jag sparar att kolla igenom dagens bilder till imorrn. Tack och slänger in en bara för att visa hur sniiigga jag och Malin var idag.
Ska ta och hoppa i säng så fort som möjligt så jag sparar att kolla igenom dagens bilder till imorrn. Tack och slänger in en bara för att visa hur sniiigga jag och Malin var idag.
